Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192.
»Du far. Det är bestämdt, hör jag dem säga,
Och du gör rätt — men tungt är skiljas åt.
Så fick ej jag ditt unga hjerta ega,
Men mitt skall offras utan klagolåt;
Jag bara gaf, förstod ej öfverväga.
Ser du en fläck här, som ser ut som gråt,
Det är min brådskas skull, den går ej spårlöst,
Mitt öga brinner såsom kol — men tårlöst.
193.
»O, för min kärlek satte jag på spel
Namn, lycka, himmel och ett skuldfritt sinne,
Men ångrar det ändå för ingen del,
Så kär är mig den drömmen och dess minne;
Ej som jag ville ockra på mitt fel,
Det har sin värste domare här inne, —
Om i min oro några streck jag ritar,
Tro ej jag pockar eller förevitar.
194.
»Sin kärlek mannen har till bisak bara,
Men den är qvinnans allt. På land och våg
Har han för lifvets skilda värf att svara,
Han kyrkan har och Alexanderståg,
Förvärf och embeten och magt och fara,
Som fylla vexelvis hans fria håg;
Han har så mången uppgift — men som qvinna
Har man blott en: att brinna och förbrinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
