Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
138.
Ej så Haidie. Hon qvaldes hundrafalt, Spratt till
i sömnen, vände sig, och tyckte Hon föll omkull
på skeppsvrak öfver allt Och vackra lik, som sina
ögon lyckte; Hon väckte pigan, som tog saken kallt,
Men gubbens slafvar svuro som förryckte På turkens,
grekens och armenierns språk Och undrade hvad detta
var för bråk.
139.
Man skulle upp, kan tro, att se på skyn, Der
morgonsolen rosig pensel doppar. Det är då också
någonting till syn, När Phebus lyfter sig på vattnets,
toppar Och väcker foglarne i skogens bryn, Och dimman
utför bergens sidor droppar, Och natten sjunker som
en krusflorsrock, Hvarmed en enka sörjt en gammal -
stock!
140.
Ja, hon är präktig, solen, den minut Hon går ur
hafvet! Och jag vittnen eger, Att jag för henne
vakat natten ut, Fast det förkortar lifvet, som man
säger. Skall helsa och skall kassa ej ta slut, Så stig
i gryningen ifrån ditt läger, Och lyktas så vid åtti
år ditt lopp, Sätt på din plåt, att fyra steg du opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
