Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
120.
Men huru sjelfvisk rangen också gör, Så är dock,
när ett mägtigt intryck talar, En qvinnas själ en
fruktbar jordmån för Deltagandet, som stärker och
hugsvalar, Och »vin och olja» hon i såren strör,
En samarit ännu i furstesalar; Det kändes också för
Gulbeyaz som Ett sällsamt vått i hennes ögon kom.
121.
Men tårar sina hastigt ut hos män,
Och Juan - öfverrumplad, som jag sade,
Af denna oförsynta ton hos den,
Som vågat spörja, om »han älskat Ilades -
Begynte förebrå sig snart igen
Den blödighet, som han å daga lade
Och, fastän svag för skönheten, förtröt
Att man som fånge honom inneslöt.
122.
Det var för mycket; och för första gången Vardt hon
förlägen, hennes majestät, Van vid suppliker eljest
från så mången; Och som hon satt sitt lif på spel,
på det Hon skulle få rå om den vackre fången Beqvämt i
minst en timmes téte-a-téte, Så låg hon som på halster
nu, emedan De slösat bort en fjerndels timme redan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
