Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
54.
Af ödet - eller af en uppbragt slägt, Som är sak
samma, skulle jag förmena, Han liar j der eld och
svärdsegg löste fräckt De band, som eljest menniskor
förena! Han, som sin flygt mot idealet sträckt, Af
slumpens jernhand slungad ur sin rena, Sublima sfer,
och nu i färd som bäst * Att skena fram som en
kapplöpningshäst!
55.
Han retades af motstånd, det var gifvet, Som jägaren
af hinder och staket, På hvilka Englands ungdom vågar
lifvet Och der den lättaste, som hvar man vet, Har
bästa hopp att ej få skinnet rifvet. Blod var hans
fasa, när han ej vardt het, Och för en rossling,
för en suck allenast Hans eget stockades så godt som
genast.
56.
När Lascy i sitt svåra trångmål fann sig
Af några hundra bussar understödd,
Som fallit som från månen, vände han sig
Till Juan - som stod närmast, oförblödd -
Och hurtigt till en ny attack förband sig.
Han såg, att junkern icke var en »född
Slunkfurius», ett ämne för en Iffland,
Och tog sig för att tro han var från Liffland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
