- Project Runeberg -  Med penna och tallpipa /
134

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erfarenheter från havet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Då’ jag vaknade i dag klockan åtta och fått min gröt
och mjölk, var det stilla i vädret. Jag gjorde först ett
par konstverk för min tidning, men då jag märkte,
att de ej motsvarade de förväntningar, som vår
utmärkta kritik har rättighet att ställa på en smålänning,
förstörde jag dem och begav mig ut på havet igen för
att skjuta något fågel.

Ty efter storm ligger fågeln i dyningen och gäspar
och sträcker sig, och sköter man sig då, kan man få
skott på nästa dags middagsmål.

Solen sken icke klart, men lyste som något
slags blankt stål genom molnen. Hela havet låg som silver
med oxiderade skuggor, och dyningen efter gårdagens
storm var stor och mäktig. Utefter stränderna lyste det
vitt och över kobbarna bröt det vitt, vitare än det
vitaste silver. Längst ute låg en tremastare och guppade
i sjön för slappa segel och en liten ångbåt syntes då
och då, dragande efter sig ett par pråmar, som
okänsligt och trögt gledo fram genom dyningen.

Jag styrde ut till Storbrottet. Där utanför ligger
fågeln och äter, ty där finns rariteter på bottnen,
som det värsta stockholmsmatvrak skulle slicka sig
om munnen efter.

Det är svårt att i dösjö — jag skriver dösjö med
avsikt, ty ordet målar begreppet bättre än död sjö —
skjuta fågel, ty skvalpet är alldeles för oregelbundet.
Emellertid låg där fågel. Hundratals svärtor och änder
i flockar, så långt jag såg. Vinden var svagt sydlig,
och jag styrde således sydvart för att med vinden
komma på fågeln.

Herrarna ha naturligtvis inte sett, hur en flock fågel
gör sig i sjö mot luften. Jag vill visa det här. Liljefors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:07:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tallpipa/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free