Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jakob och Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JAKOB OCH ROSA.
Efter nordlig storm hade ett par nyss sjösatta
ejderungar skilts från modern och drivit i land vid
gumman Erikssons brygga på Huvudskär. Gumman
var särskilt dan med djur och förbarmade sig över de
moderlösa. Det var mycket kallt den morgonen hon
upptäckte dem kravlande bland tång och skräp i
stranden. Knubbig och varm som hon var stoppade
hon dem innanför särken. Där lågo de fint och så
bar hon in dem i stugan, matade dem med gryn
och små strömmingsbitar och omhuldade dem på alla
sätt. Om nätterna hade hon dem hos sig i sängen.
Det var inte lätt att sköta dem i början och gumman
brukade säga:
— Jag har haft åtta barn, men jag har aldrig haft
så myckel besvär med något som med de här.
Ejderungarna blevo genast mycket tama och goda
vänner med alla på skäret, barn och kattor inte
undantagna. Särskilt höllo de sig till barnen. De bodde i
köket och osnyggade så färfärligt, att de måste köras
ut ideligen, ty de fingo mera mat än vilda ejdrar och
utvecklades hastigare än sådana. När de blevo
flygfärdiga flögo de ut om morgnarna med sina vilda
släktingar och fiskade med dem men summo alltid
tillbaka om kvällarna. Av den myckna maten blevo
de under sommarens lopp feta och stora »som
kalkoner» försäkrade den som berättat mig detta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:07:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tallpipa/0198.html
