Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
runa säges: »ᛒ (d. v. s. bjarkan) er laufgrǿnstr lima», av Wimmer[1] översatt: »Birkenzweig ist das laubgrünste Reis». Den isländska rundikten talar om »laufgað lim ok lítit tré», men har på latin förklaringen abies (vilket tydligen beror på ett missförstånd, den norska texten talar ju om ett lövträd). Då björken haft stor magisk betydelse och spelar en betydande roll i ännu levande folksed, ha vi ingen som helst anledning att här förmoda någon våldsammare ändring av det ursprungliga namnet. Detta torde ha betytt ’björk’ eller ’björkgren’. I Nordeuropa höra björken och björkriset till fruktbarhetsmagiens vanligaste hjälpmedel. Om ett skördebruk hos ryssarna i trakten av Smolensk meddelar Mannhardt[2]: »Die in Gestalt eines Weibes mit Kleidern geschmückte letzte Garbe wird von zwei Mädchen auf den Herrenhof getragen, wo sie in Gegenwart des beglückwünschten Gutherrn von allen Schnittern mit einem Birkenbesen geschlagen wird in der Meinung, dass dadurch die dem Gedeihen der Feldfrucht schädlichen Tiere vernichtet werden». Och Frazer berättar om ryska bönder, att dessa torsdagen före pingstdagen bruka »gå ut i skogarna, sjunga sånger, binda girlander och fälla en ungbjörk, vilken de kläda i kvinnodräkt»[3]. Liknande seder finnas hos en stor mängd andra europeiska folk[4]. I Litauen och delar av Tyskland brukar man vid påsk eller pingst slå varandra; särskilt utsatta för dylik behandling äro kvinnorna. Det tillhygge, man betjänar sig av, är i regeln ett björkris med nyutslagna löv[5]. Ett ännu mera utpräglat naturmystiskt drag har nordskandinavisk folktro bevarat: i Österbotten tros i vissa fall en avliden kvinnas själ vara »bunden» vid en björk och »bo» i densamma[6]. Det magiska sambandet mellan kvinnan och björken är även mycket tydligt framträdande i lettisk folktro[7]. I isländsk skaldepoesi, dock tämligen sen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
