Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnas antydningar om, att runan bjarkan ansågs stå i samband med vad som rörde kvinnokönet [1]. Detta stämmer fullkomligt med de ovan relaterade mystiska folkbruken, där tron på ett magiskt samband mellan kvinnan och björken tar sig ett så tydligt uttryck. Det helt säkert hos germanerna urgamla magiska bruket av björkris (ofta nog även hasselris) har haft sin närmaste motsvarighet i de antika folkens »Majgren»[2]. Inom Mithrareligionen har utan tvivel ett magiskt spö- eller kvistknippe varit i bruk vid de religiösa riterna, man har helt säkert haft en motsvarighet till Avestareligionens baresman (jfr T&M. 1, ss. 16, not 9; 227, not 11; 238; 325). Av vad växtslag detta kvistknippe brukade sammansättas, veta vi tyvärr icke[3]. Att germanerna, som uppehöllo sig i de romerska härlägren, närmast måste associera mithraisternas användande av detta kvistknippe med sitt eget bruk av ungt lövbärande ris, torde emellertid ingalunda vara ett alltför djärvt antagande. Mithraisternas magiska kvistknippe måste emellertid liksom Avestareligionens baresman[4] ha varit en symbol för den med Mithra nära förbundne Sraosha, som förklaras för »den, som först sträckt ut offerriset» (baresman)[5]. Det egendomliga är nu, att just den sjuttonde dagen i den avestisk-persiska månadskalendern var helgad åt denna gudomlighet[6]. Om solrunans och segerrunans tal äro lån från de senantika Mithradyrkarnas från Persien stammande månadskalender, är det ju högst plausibelt, att även andra bland de högre runtalen bestämts med hänsyn till mithraistiska gudomligheters ordningsföljd inom månadskalendern. Att därvid germantolkningen icke alltid kan bjuda en fullgod parallell till mithraistisk åskådning är ju klart. Omtolkningen av romerska gudar till germanska var ju som bekant blott beroende av vissa mera framträdande likheter. Vad Sraosha beträffar, synes han till sitt egentliga väsen enligt Avestaläran icke ha varit någon fruktbarhetsgud. Märklig är i detta avseende endast den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
