Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur helgas Guds namn, hur äras Gud? Jesus talar
därom i Bergspredikan. Människorna söka gärna
sin egen ära och låta för den skull sitt ljus lysa.
De lysa med det klena sken de hava, och de lysa
även gärna med sådant som de icke hava. Det kan
därför synas skäligen överflödigt, att Jesus i
Bergspredikan manar de sina till att låta sitt ljus lysa
för människorna. (Matteus 5: 16). Men saken blir
besvärligare, när vi höra hur detta skall tillgå.
Varmed skola människorna lysa? Med sin
framgång? Med sina gåvor? Med sin förmåga? Med sin
rikedom? Med sitt utseende? Med sin släkt? Nej,
säger Jesus, edert ljus må lysa för människorna,
så att de se edra goda gärningar. Syårare är att lysa
med godhetens gärningar. De göra sig icke själva.
De fordra invärtes ett rent uppsåt och en god vilja.
De gärningar Jesus gillar, det är de gärningar som
ära Gud och helga hans namn, skola ha en särskild
beskaffenhet, som Jesus sedan angiver.
Uppkommer efter en god gärning ära och pris, så riktar
sig väl detta beröm på den som gjort den goda
gärningen. Det är så logiskt och naturligt, att just
inga ord tyckas behöva spillas därpå. Men Jesus
tänker annorlunda. Han har sett något annat,
något sällsynt skönt och stort, som nog även vi, om
vi tänka efter, erfara någon gång inför ett
människoliv, en mänsklig bragd, en god gärning i det
fördolda eller i det offentliga. Han säger:
Människorna skola se edra goda gärningar och prisa icke
eder, utan vem? Prisa eder Fader som är i himme-
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
