Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den andra Messiasväntan längtade efter Guds
underman, som skulle vara en herre över naturens
krafter. Denna väntan mötte Jesus åter och åter
från fariséerna, som togo religionen på allvar. De
stodo honom nog närmast, fastän släkten är värst.
Han skönjde just hos den självmedvetna
fromheten drag av högfärd och osanning, som han icke
tröttnade att bestraffa. Många fariséer slöto sig
till honom. En sabbat var han bjuden på middag
hos en av de förnämligaste fariséerna (Lukas
14: 1). Säkerligen funnos bland fariséerna och de
lagkloke sådana, som icke begärde bättre än att
genom tecken och under överbevisas om Jesu
myndighet. Frestaren trädde fram till honom i deras
gestalt: »Då togo några av de skriftlärde och
fariséerna till orda och sade till honom: ’Mästare, vi
skulle vilja se något’tecken av dig’.» (Matt. 12: 38).
Det hände upprepade gånger. Men Jesus avvisade
hungern efter underverk. Han ville väcka hunger
efter rättfärdighet, liksom profeten Jonas med sin
predikan väckt de ninevitiska männens samvete.
Även andra än fariséer åstundade tecken. Man sade
till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se
något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken
gärning utför du?» (Johannes 6: 30). De
teckenhungrige hänvisade han till livets bröd, som Var han
själv. Han var av Gud given åt människorna till
andlig näring.
Hos lärjungarna blandade sig den messianska
konungstanken med väntan på den mäktige under-
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
