Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göraren. Även lärjungarna blevo Jesu frestare,
främst bland dem Petrus. Han hade nyss förut
be-känt: »Du är Kristus», och med denna
bekännelse uppfyllt Jesu hjärta med glädje och jubel.
Jesus hade av Skriften, särdeles Jesaisbokens
femtiotredje kapitel och andra ställen om Herrens
tjänare, av de maktägandes hållning och
stämningen i folket lärt sig, att vägen icke gick för honom
till en konungatron, utan till förföljelse och död.
Efter bekännelsens höjdpunkt ville han använda
det gynnsamma tillfället och låta lärjungarna
förstå något av hans anstötliga Messiasväg. Snart
därefter gjorde han likadant, då de tre lärjungarnas
hänförelse styrkts av synen på förklaringsberget.
Nu, efter Petri bekännelse vid Cesarea Filippi
omtalade han den hårda, obönhörliga verkligheten.
Han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de
äldste och översteprästerna och de skriftlärde. Ja,
han skulle bliva dödad. Var Mästaren vid sina
sinnen, eller hade han hastigt mistat förståndet?
Petrus ville icke i allas närvaro blottställa Jesus
för den förebråelse, som svävade på lärjungens
läppar. Han tog Jesus avsides och begynte ivrigt
motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre,
ingalunda får detta vederfaras dig.» Petrus var
angelägen att genast undertrycka en så
vansinnig tanke hos Mästaren. Men hans ord voro för
Jesus en frestelse. Petrus var full av tro på
Mästaren och på Mästarens kall. Frestelsen drabbade
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
