Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyftats upp från naturreligionens plan till den
historiska uppenbarelsen. När vi fira jul, påsk och pingst,
glömma vi lätt deras förkristna ursprung i
naturfester. För oss återgiva de Frälsarens födelse, hans
försoning och död och seger över förgängelsen och
den första kristna pingstens hänryckning, som
tillförde församlingen många medlemmar och eldade
dem med oövervinnelig troskraft.
Men den naturstämning, som beledsagade
högtidsdagarna, utgör ännu hos oss en icke oväsentlig
beståndsdel i deras firande. De omgivas i vår
föreställning av skilda färger, skilda toner, skilda
naturbilder. I dag hava vi sjungit sommarsången:
Den blomstertid nu kommer
Med lust och fägring stor:
Du nalkas, ljuva sommar,
Då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
Till allt, som varit dött,
Sig solens strålar närma,
Och allt blir återfött.
(Sv.Ps. 394: i.)
För tidigt, sägen I, den hör till midsommaren.
Visserligen är de kristna stora festernas datering
densamma, om vi undantaga, att våra
grekisk-ortodoxa bröder i regel ännu fira påsk fjorton dagar
senare. I södra och norra Europa, i Gamla och Nya
världen fira vi jul, påsk och pingst samtidigt,
även-så Johannes Döparens dag, där den firas, såsom hos
oss. Men naturstämningen växlar eftér klimatet.
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
