Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påsken betyder ända från urminnes hedenhös nere
i Medelhavsländerna, att sommaren slår ut sin
yppiga fägring. Samma stämning, samma varma prakt
av sol och blomning inträffar i Mellaneuropa först
senare, i Pingst. Om vi här uppe i Norden vilja
förnimma något av vad sydlänningen vid Medelhavet
förbinder med Påsktiden och tysken eller
fransmannen med Pingst, så måste vi vänta ända till
Midsommar. Men i dag på denna Pingstdag firar naturen
med oss Andens högtid. Naturens liv förnyas i en
skönhet, i ett behag, som tjusar våra ögon och öron
och alla våra sinnen mera för varje år och sommar.
Ty i människans sinne ha tingen sin lag. Bakom
ögat som ser, samlar sig varje år en rikare
livserfarenhet. Och var flyende sommarfägring för oss
närmare mot vår stundande skilsmässa från
jordens gröna fält.
II
Men Pingsten är för oss i grunden icke naturens
jubel, utan människohjärtats jubel över Andens
makt. Den grep lärjungarna på första Pingstdagen.
De blevo så överväldigade, att många av dem
förlorade fattningen, sågo tungor av eld och läto höra
ljud som av främmande tungomål. Sådana
våldsamma yttringar av Andens besökelse äga icke i sig
själva något värde. Men de kunna åtfölja det som är
värdefullast av allt, själens förening med Gud. Yr-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
