Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kära barn, låtom oss älska icke med ord eller med
tungan, utan i gärning och i sanning.» (I. Joh. 3:
14—18.)
Om kärleken erfara vi här tre ting. 1) Huru
vi kunna känna dess väsen, 2) att kärleken är
det sanna livet självt, och 3) hur kärlekens liv
uppenbaras hos en människa.
I
«
Hur skola vi i denna kärlekslösa värld och i
denna grymma tillvaro lära känna kärleken?
Aposteln svarar: »Därav att Han gav sitt liv för oss,
hava vi lärt känna kärleken.» Kristus är det enda
allom synliga och ovedersägliga beviset på
kärleken såsom livets djupa grundmakt. Hava vi
hunnit tillräckligt långt på levnadsvägen, höra vi till
dem som nödgats skåda in i satans djupheter, och
frestas vi till misströstan av tillvarons hårda
obarmhärtighet och dess, Gudi tack, för många,
många lyckliga eller ovetande människor dolda,
avgrunder av ondska och orenlighet och smärta, så
står ändå Kristus där såsom kärlekens vittne och
utövare, ja, såsom kärlekens inkarnation. I honom
har Guds kärlek tagit mänsklig gestalt.
Kärleken är av Gud varhelst den framträder, i
skilda tidevarv och kring jordens rund. Bredvid
en för oss ofattlig okänslighet och grymhet i
fjärran kulturer finnes kärleken hos mänsklighetens
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
