Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känd vishetslära som säger, att allt är fåfängiighet.
Varför gråta, varför le, varför skaffa sig hustru,
varför arbeta och förvärva, varför sträva, varför känna
och älska, lida och fröjdas i denna värld? Ingenting
är nytt under solen. Den som är vis, låter det
brokiga skådespelet gå sina blickar förbi utan att fästa
sig därvid, än mindre deltager han på allvar däri.
En annan av dem s-om folkskockningen dragit
nära olycksplatsen, såg med nyfikenhet och en
suck på den i vattnet släpande döda kroppen och
sedan på den huttrande, snyftande fadern. En
misstanke flög igenom huvudet på åskådaren. Måhända
hade den drunknade själv hoppat i strömmen. Hans
far, som grät och jämrade sig, var nog inte en rätt
kristen, han tog inte sorgen på det rätta sättet. Med
en tyst beskärmelse över världens förstockelse gick
åskådaren med snabba steg till sin kyrka eller sitt
bönhus. Bättre kunde han inte använda sin
söndag. Själen behöver sin särskilda spis, liksom
kroppen. Välsignad den, som kommer, när
kyrkklockorna kalla. Eller kanske han skyndade hem — också
ett värdigt mål för en vandring. Men genom min
hjärna flög en, som jag hoppas orättvis tanke på en
pälsklädd man, som i vinterkvällens kyla med
välbehag går in i sin varma, trevna boning och stänger
till dörren utan någon tanke på dem, som äro dömda
att vistas ute i blåst och kyla. Hur det var, förnam
jag eko av en annan visdom, som har olika former.
Den kan vara trumpen eller munter. Den kan vara
gudlighet eller någon annan livsåsikt. Den kan
10 — Söderblom.
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
