Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbundet i Genéve skall fortfara att vara en viktig
medelpunkt för mellanfolkligt samarbete, kan det
icke längre inhölja sig i ett moln av löften, banala
och allmänna satser och klena gärningar.»
Jag tänkte på den svenske prästen, som hänfördes
liksom vi andra av den stora tanken på en
utsträckning av rättens och lagens majestät över
nationernas gränser. Han föreslog, att förbundspakten för
Folkens Förbund skulle undertecknas i Frälsarens,
Herrens Jesu Kristi namn. Ack, arma mänsklighet,
som hoppas och vill hoppas och som oftast grymt
bedrages!
Inga själviska beräkningar, hur kloka de än äro,
kunna verka sannskyldig fred. Därtill kräves
någonting av en annan ordning, något helt annat,
sanningens salt och myndighet. Man behöver icke
göra någon ansträngning för att åstadkomma ofrid
och splittring. Man behöver bara giva fritt lopp åt
egensinnet, åt själviskheten och åt lidelserna. Det
var därför Jesus talade om saltet, icke om socker.
Den ene och den andre vill göra vad honom lyster.
Människorna se närsynt sina egna intressen. Det
är för att åstadkomma fred som man behöver göra
en ansträngning, en oerhörd ansträngning. Ett nytt
moment behöves, som icke är behagligt, ett bittert
men hälsobringande läkemedel, segern över sig
själv.
Tror man sig kunna klokt avväga staternas
intressen mot varandra, så att ett system av politiska
egoismer tillsammans åstadkommer en slags jäm-
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
