Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekels erfarenheter. För att bäras, kräva de örnens,
ej duvornas vingar.
*
Den smala vägen var ju vorden bred och lätt!
Äntligen skulle människonaturens godhet välla
fram i mäktiga strömmar och vattna det öppnade
paradisets marker, som i århundraden förgäves
väntat på att åt släktet få bära lyckans skörd. Men
se! De frie kunde ej styra sig själva, bröderna
stodo efter varandras argesta, över de jämlike höjde
sig en rese, utrustad med något av naturens
känslo-lösa, övermänskliga kraft. Napoleons maktsnille,
som »hatade ingen och älskade ingen», ville erövra
världen med sin av sekler hopfogade, med raska
hammarslag färdigsmidda statsmaskin,
konstruerad efter Roms berömda mönster, driven av den
allmänna mänskliga ärelystnadens och
framgångstörstens klokt använda ångkraft.
Fjärran från världshändelserna hade en
germansk ensling sett djupare in i människan. För
honom ramlade andra troner, ej blott tankepåvens,
utan även drömmen om människans naturliga
godhet och lycksalighet. Djupa konflikter skönjde
Kant i vår utrustning, obotliga efter gängse recept.
Gåtfullt, snärjande såg han det radikala onda
blanda sig in i tillvarons lopp. Människan är mer
ond än man trott. Men även mer god. Djupt under
lyckodriften och den förmenta godhetens instink-
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:08:02 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/talos/3/0028.html
