Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter skönjde Kant en grund av granit. På
pliktkänslans omutliga krav ville han med manlig
möda bygga ett heligt tempel åt samvetet under
stjärnehimmelens blida sken.
Människonatur mot människonatur,
samvets-snille mot härskarsnille, Kant mot Napoleon; den
enskildes och nationernas personlighet mot den
fosterlandslösa övermänniskan och hennes
under-fullt ordnade statsmaskin.
Mer än »Kant och Tysklands alla drömmare»
aktade Napoleon sina disciplinerade präster. Men
vem sprängde hans verk? Ur den efterlängtade,
med ett trollslag i oanad gestalt halvt förverkligade
universalstaten av de jämlike, löste sig folkvärldens
karaktärfulla gestalter. Fichte, som prisat den
kristliga européens världsborgar sinne, blev själv
den tyska nationens profet. Det sjuttonde seklets
stolta profetia om germanernas tur i
världshistorien går i fullbordan, medan slavernas tålmodiga
händer allt hårdare bulta på dess port. Där den
exotiske världserövraren stått med sitt godtyckligt
vidgade privatrike, stod en dag, med samma
brutalitet, men helt olik, den preussiske junkern med
sin germanska konungstrohet och sin organiska
rikstanke. Den från seklernas börda frie
världsborgaren gav rum för söner och döttrar, som
an-daktsfullt lyssnade till det hemländska särkynnets
viskning och letade fram fädrens tro för att bli
rikare i livets armod, starkare i dess strid. Tiden
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
