Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår biskopliga kyrkoförfattning, enkannerligen den
nyttiga spänningen mellan kyrkans självständighet
och dess nära förbindelse med statén. Men
’överherde’ kalla vi ingen biskop, utan endast Herren,
Kristus.
I varje fall är den evangelisk-lutherska kyrkan
i dess olika former och länder icke någon barack,
som tillfälligt hopspikats av ivriga händer, utan
en fast byggd döm, i vilken redan apostlarna hava
tillbedit. Hon tillhör den allmänneliga, det är,
enligt Trosbekännelsens grekiska och latinska text,
den katolska kyrkan, och hon gör det med minst
samma rätt som den romerska kristenheten.
Inom den allmänneliga eller katolska kyrkan
uppställer den lutherska kristenheten särskilda
och berättigade anspråk, som hon icke får uppgiva.
Kyrkan ar uppenbarelsens hem och borg. Hon
är kyrka i samma mån som hon rent och mäktigt
hör och återgiver budskapet om Guds verk, Guds
levande röst i uppenbarelsens heliga historia. Den
bibliska uppenbarelsen är fullständig. Iiigenting
däri behöver förbättras. Men kyrkan bör se,
hurusom Gud alltid verkar. Min Fader verkar intill nu,
säger Frälsaren. Gud har icke, sedan Bibeln blev
färdig tagit sig en lång vilodag. Kyrkan är det
samfund, där man erfar och igenkänner Guds fortsatta
uppenbarelse. Alla kristna veta, att Gud alltjämt
uppenbarar sig i de enskilda själarnas väckelse och
nyfödelse. Men även i historien måste vi spåra
Guds verk. Här framhåller jag endast vårt särskil-
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
