Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da anspråk, som består däri, att vi tilltro Martin
Luther en. uppgift för hela kristenheten. Han hade
av Gud erhållit ett uppdrag, icke endast för en del
av kyrkan, utan för hela kyrkan. Det förstodo de
gammallutherska dogmatikerna, när de talade om
Luthers uocatio heroica, hans heroiska kallelse,
hans utomordentliga, gudomliga kall. Han bragte
å bane en ny och högre insikt i evangeliet, en insikt
som ingalunda ännu nog klart uppfattats och
framställts. Reformationen betydde intet brytande
av sammanhanget, utan en fastare anknytning till
uppenbarelsens historia efter förfallet, och en ny
andlig skapelse. Om vi, rörliga eller overksamma, i
lättjefull oandlighet sätta vårt förtroende till
formler och inrättningar och begrepp, äro vi icke längre
evangeliska kristna. En klarare uppfattning av
nådens och frihetens evangelium karakteriserar
lutherdomen. Vi hava mycket att lära av andra
kristna samfund, evangeliska, grekiska och
romerska. De hava framför oss många sköna gåvor ifråga
om gudaktighetens övning, ändamålsenliga
inrättningar, sammanhållning, handlingskraft, arbetets
fördelning. Jämförelsen med dem kan för oss vara
hälsosämt förödmjukande. Vi vilja icke utstöta
något kyrkosamfund ur kristenheten. Men vi måste
förstå, att den evangelisk-lutherska insikten i
evangeliet och i Frälsarens väsen och verk är bestämd
för kyrkan i dess helhet. Lutheranerna kunna vara
tröga och självgoda och lugnt fortsätta .sin
slummer. Men egentligen betyder trosbekännelsens sats
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
