Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guds grepp
Herrens förtärande nitälskan hade profeten Elia
tjänat. Uppe på berget Karmel strömmade
vattnet ned över en törstande jord till vittnesbörd
om den ene, ende Gudens makt. Nere vid bäcken
Kison strömmade blodet till samma ändamål. Elia
fullgjorde sin tjänst. Han framställde valet:
»halten icke på båda sidor», med en avgjordhet som
för alla tider klassiskt uttrycker
uppenbarelsereligionens Antingen — eller. Det sjöd i honom en
religiös kraft, som oemotståndligt ryckte med sig
Ahab och de vankelmodiga, konung och folk.
Besjälad av den äldre Jahvekultens rasande vildhet
gjorde han upp räkningen en gång för alla med
Baalsdyrkans, naturreligionens profeter — en etisk
avgörelse gentemot naturlivets lockelser. Under
själens och kroppens fortsatta spänning sade Elia
till Ahab: »Begiv dig dit upp, ät och drick, ty jag
hör bruset av regn. Då begav sig Ahab dit upp för
att äta och dricka. Men Elia steg upp på Karmels
topp, hukade sig ned mot jorden och sänkte sitt
ansikte mellan sina knän.» (I. Kon. 18: 41—42.)
Hetsad av gudsanden sprang han i det
efterläng-tande regnet framför konungens vagn ända in emot
Jisreel. Men när han, för att rädda livet undan
drottning Isebel, Baalsdyrkans hängivna beskyddarinna,
flydde längst i söder ut i öknen en dagsresa bortom
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
