Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
adel icke endast en långt driven prestation av den
enskilde eller av många enskilda i samarbete, utan
en huvudsak är detta: med vilka sjunger jag? Den
oemotståndliga flod av välljud som frigör och bär
våra sinnen, när vi sitta eller stå i O. D:s
gemenskap, den har till betingelse icke endast rösternas
ypperlighet och övningens aldrig vilande filning,
utan sångens fest är kamraternas fest. Rigorösa
bestämmelser ha sörjt för, att O. D:s krets
rekryteras efter det goda kamratskapets regel. Ett
missbrukat ord, kamratskap, men ett högt och sant ord,
där det är verklighet och inte bara ett vackert
uttryck. »Egentligt levde jag blott, när jag kvad»,
sjöng vår störste skald. Någon sångarbroder har
nog sagt eller tänkt tyst om sin Uppsalatid:
Egentligt levde jag blott, när jag sjöng. Sången
innesluter goda minnen. Den är kanske rentav en frisk
och rinnande ström genom levnadens ödslighet.
Han tänker på forntidens dagar,
På år som länge sedan hava gått,
Han kommer om natten ihåg
Sina sängers spel.
Intet föraktligt får tålas i en sådan kamratkrets.
Ingenting lågt får vidlåda en själv eller en
sångarbroder. De sjuttiofem gångna årens oskrivna regel
skall alltjämt vara O. D:s lag. Studenter som av
en huld Försyn begåvats med stämklang och
lyhördhet, inspännas under bästa tillgängliga
ledning och tukt i strävan mot sångens fulländning,
.272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
