Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den trasigaste ungen
Vann priset vid vår dom,
När han slog riktigt kungen
Och greven kasta bom.
Varje arena, där människor mötas som
människor och inte såsom partier eller samhällsklasser,
är en välsignad påminnelse om den sanningen, att
det icke i livet kommer an på vad yrke en
människa har, utan hur hon utför sina sysslor och om
hon är sina medmänniskor till glädje och gagn eller
ej. Denna egenskap att sammanföra idrottsmän
på en tävlingsbana, där endast den personliga
dugligheten har något att säga, är idrottens femte
dygd.
Idrottens faror.
Men vi få icke glömma idrottens faror. Det finns
tävlingar, genom själva sin art så råa, så
frånstötande, så vädjande till den brutala styrkan, så fula
i sina verkningar, att de måste betecknas såsom
idrottens första fara. Än mer! Varje idrott kan
dragas ned till brutalitet och låghet och simpelhet,
som gör den ovärdig idrottens hederliga namn.
Driftlivet.
Idrottens andra fara ligger i driftlivet. Nyligen
har en av Sveriges yppersta nu levande förkunna-
.292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
