Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ra svarta andar, som hota att förgifta vår ungdom
och i grund fördärva vårt folk?»
Är detta sant? Verka kunskaper sedlig frihet?
Kunna icke allehanda insikter lika väl som telefon
och flygmaskin användas lika väl av djävulen
som av Gud? Är icke kunskapen i sig själv sedligt
likgiltig, en tjänare åt gott eller ont, allt efter den
viljas art som brukar kunskapen? De fasans år vi
genomlevat giva stöd åt en sådan tanke och hava
efter kunskapens tidigare överskattning förlett
mången, ja, den allmänna meningen i vida kretsar
att underskatta kunskapens sedliga och andliga
värde. Äger människan någon ädlare gåva än
förståndets klarhet? Väck hos ung eller gammal
hågen för kunskaper, för studier, för andlig
sysselsättning, för intellektuell njutning. Därav
upplyftes själen i en högre sfär, som förädlar den.
Andlig idrott motvager de lägre drifternas välde i
människan. Den enklaste iakttagelse bekräftar mina
ord. Kunskapsdriften är en del av den
sanningstörst som gör människan till människa och giver
henne andel icke blott i den animaliska och
världsliga tillvaro, till vilken hon blivit född genom den
naturliga födelsen, utan även i släktets stora och
växande andliga arv, vartill nya födelsen giver
henne arvsrätt.
Beskåda vi folkbildningens historia, finna vi
också, att undervisning och kunskaper kommit till
heders överallt, där Bibeln fått makt över sinnena.
Det är ingen tillfällighet, att läskunnigheten och
.302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
