Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Religionen handlar om människans förhållande
till Gud. Vi behöva till denna sats foga tvenne
förklaringar. I det religiösa förhållandet ingår utom
människan och Gud även en tredje sak, nämligen
vad vi kalla världen. Den ställning, religionen
intager till den naturtillvaro, i vilken människan är
satt såsom ett led, är av principiell vikt, när det
gäller att bedöma den ifrågavarande religionens
värde. Vad som väcker till liv det religiösa anlaget
hos den enskilde är ofta just känslan av det tryck,
som världen, d. v. s. den följd av naturliga orsaker
och verkningar, i vilka han känner sig såsom ett
dött, ofritt naturting, utövar på hans ande, och
behovet att tillgodose den mänskliga personlighetens
krav på frihet, på en högre mening i livet.
Religionen får för honom i följd därav värde i samma mån,
som den verkligen förlänar herravälde över
världen. Det sätt, varpå de olika religionsformerna vilja
motsvara detta krav, är högst olika. Så föreligger en
åtskillnad av den största betydelse, allt eftersom
friheten från världen sökes i yttre undflyende av
densamma, så att beröring med samhällsliv och
familjeliv, med mänsklighetens allmänna
kulturarbete, betraktas såsom en besmittelse, varifrån den
i egentlig mening religiöse har att hålla sig i
möjligaste måtto fjärran, eller densamma sättes i inre,
andlig världsfrihet, tillämpad i livets alla olika kall
och uppgifter. Detta är skillnaden mellan munkhe-
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
