Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighet och evangelisk förtröstan. Av det anförda
framgår, vilken betydelse ställningen till världen
har i religionen. När vi i vårt sammanhang det
oaktat angiva religionen såsom ett förhållande endast
mellan människan och Gud, sker detta därför, att
förhållandet till världen är^eroende av
förhållandet till Gud, så att det senare utgör själva den rot,
varur ställningen till världen uppväxer. Är
gudsförhållandet rätt uppfattat, följer en riktig ställning
till världen och tvärtom.
Den andra förklaringen till vår inledande sats
avser att försvara vår användning av ordet Gud.
Finnes det icke ateistiska religioner? Är ej religion
möjlig utan tro på Gud? Dylika frågor bero därpå,
att man vid Gud tänker på det högsta gudsbegrepp
vi känna, kristendomens. För visso har religion
funnits och finnes ännu utan tro på en personlig Gud.
Vi behöva blott tänka på buddismen med dess
millioner, eller på de mångfaldiga religionsformer, söm
människor i vår tid inom kristenheten, vilka av en
eller annan anledning fjärmats från den historiska
kristendomen, skapat sig själva för att få något att
leva på. Men rätt fattat ingår i varje religion i
någon form en gudstro. Frågan är blott att finna en
definition, som uppfattar gudsbegreppet i den
egendomliga allmänhet, vari det inom religionen
uppträtt och uppträder. En sådan förklaring av vad
som inom religionen menas med Gud, hava vi av
den man, vars storhet just var, att han inom
kristenheten upptäckte religionen på en tid, då detta var
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
