Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så föraktlig fiende, utrustad som han var med
mycken kännedom i bibeln, med ett klart förstånd och
en slagfärdig tunga. Guds andes arbete på oss
märkes stundom allenast på det motstånd, som den
gamla människan gör mot nådens krafter. Tvivel
och motstånd betyda en närmare ställning till Guds
rike än likgiltighet.
Vad betyder det icke att äga en kristlig
uppfostran, att vara nödsakad att värdera dem, som äro
en kära, såsom kristna! Det lämnar aldrig en
människa i livet. Omvänt är det en viktig sak, att den,
som förkunnar evangelium, personligen inger
aktning. Wilhelm berättar om sina samtal med én
predikant. Denne ägde ej hans personliga förtroende.
Därför fick motståndet anledning inom honom
Andra, som han hade aktning för, motsade han icke,
åtminstone icke på ett sårande och hånfullt sätt.
Sin egentliga väckelse fick Wilhelm för flere år
sedan. Laddad med motsägelser kom han till en
predikan. Särskilt hade han samlat ett förråd av
motsägelser i Moseböckerna. Han satte sig främst.
Men märkte snart, att de motsägelser, han upptäckt
i bibeln, icke kunde hjälpa honom. Han träffades i
hjärtat av ett ord. Rörelsen fick makt med honom.
Han kunde ej dölja rörelsen, kom så ut och hem
och grät. ’Naturliga känslor togo ut sin rätt, och
det kändes gott att gråta. Men det var ännu icke
Guds frid.’ Så lydde Wilhelms egna ord. Dagen
där-på yppade han sig för sin mor, som var en äkta
lutheran, en gammaltroende. Under den påföljande
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
