Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kristna tron i toner, och Jenny Lind räckte till att
tolka hans religiösa tondikter.
En sommarafton 1895 samlades en skara svenska
sångare i Westminster Abbey’s kor framför Jenny
Linds bild. Sångkören, som tillhörde de talrika
svenska deltagarna i kristliga föreningarnas av
unge män femtioårsfest i London, hade av
domprosten i Westminster fått tillåtelse att ägna sin
enkla svenska sångarhyllning åt den svenska
sångens största minne. En sidodörr öppnades för oss,
och den ena lilla gruppen efter den andra samlades
i högtidlig tystnad i det höga, svala templet. Snart
stod kören framför koret. Och Integer vitse och
Josephsons Requiem klingade under de luftiga
valven.
Om de i marmorn mejslade dragen hade för ett
ögonblick kunnat färgas av livets rodnad, skulle
blickar och ord säkerligen sagt oss, att fastän
Al-bions folk förlänat henne den största ära, som kan
bevisas dess egna söner och döttrar, så kände hon
dock vid vår sång släktskapen med det nordiska
landet, som hört hennes första toner och sett
konstnärens visshet om sin bestämmelse födas i hennes
själ. Där hade hennes liv fått den erfarenhet, om
vilken skalden talar till henne i orden:
O, föll uti ditt unga hjärta
En gnista av den låga blott,
Som giver fröjd, som giver smärta,
Blev snillets gudalån din lott,
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
