Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en samhällsklicks måhända med ansvarskänsla och
verksamhetslust oklart uppblandade maktbegär.
Med sitt vanliga obarmhärtiga hån blottar
historien genom slikt våldsregemente osanningen och
oredligheten i det frihetsbegrepp, som föregick.
Jag befarar ingalunda, att vi här i Sverige skola
uppleva något liknande. Ty vi höra jämte de andra
anglogermanska eller eljest av den evangeliska
krisendomen genomträngda folken och länderna till
den mindre del av mänskligheten, som smakat
något av den lagfästa friheten. Den är en sen och
sällsynt blomma i historien. Men när profetiorna för
mer än hundra år sedan siade om vår civilisations
delning mellan kosackregemente och den stora
revolutionens idéer, så glömde man den mindre enkla
och klara och lättfattliga, den mindre granna och
romantiska, men för samfundet och den enskilda
lyckligare grundsatsen om respekt för lagen och
frihet för skilda övertygelser och strävanden och
intressen att inom lagens råmärken göra sig gällande
och tjäna sina ideal. Och då man i vår tid spår om
världens uppdelning mellan den svarte påven och
den röde påven, så glömmer man fortfarande den
statstanke, som under otroliga mödor och
missförstånd ändå arbetat sig fram hos en del av vårt
släkte och på vilken Svea Rike är uppbyggt och
trots misstag och förvillelse fortfarande uppbygges.
Men självsvåldet är även hos oss i stor
utsträckning tidens signatur. Det är förklarligt. Ty den
gamla goda tid, som det efterträdde, utmärkte sig
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
