Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom tvång på den enskilde, som blev olidligt.
Vem täljer alla de fina anlag och de ädla spirande
plantor i hjärtanas och tankens hem, som blevo
obarmhärtigt förkvävda eller nedbrutna under
äldre tiders bestämmelser, opinion, föräldramakt
och husbondevälde? Men befrielsen har blivit till
upplösning. Självsvåldet är minst lika förstörande
som tyrraniet. Mänskliga värden ödeläggas.
Hemmen upplösas och nedtrampas, friden och lyckan
förödas. Klagomålen komma ingalunda från någon
viss åsiktsgrupp i samhället, utan de höras från alla
håll, där man ser något och tänker något, och där
man känner med ungdomen och för ungdomen och
för hem och familj, och där man tänker på det
kommande släktet. Det har gått för långt.
Okynne och ofog måste stävjas. Den fria
övertygelsen räcker icke till. Människan är ofullkomlig.
Hon behöver stödet av en stark sedlig opinion. Men
också den har blivit sönderriven och opålitlig.
Stundom är opinionen snarare frestare .än hjälpare.
Människan behöver stödet av bestämmelser och
lagar. Hur var det Aristotelés skrev i medveten
motsats mot Sokrates’ optimistiska tro på, att den som
vet det rätta också gör det rätta? »När det gäller
det sedliga livet är det icke tillräckligt att veta.»
Aristoteles visste, att impulser och förmaningar nog
kunna vara tillräckliga för sådana unga och äldre
människor, som hava en friboren läggning. De
gripas av det godas skönhet. Men vad flertalet angår
räcker det icke med ord och förmaningar. De måste
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>