Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man och hustru och barn och tjänare eller hjälpare,
bondens boskap, hantverkarens verktyg. Hemmet
må vara mindre eller större. Det må vara en stuga
eller ett slott, där generation efter generation
lämnat minnesmärke efter sig, eller det må vara ett
rum eller par i en byggnad i någon stad, ja, en
boning hur tillfällig som helst, så omhägnas det i
detta bud och skyddas emot hemmets fara utifrån,
begärelsen som missunnar hemmet dess lycka,
begärelsen, som vill röva något ifrån hemmet, kanske
hustrun, kanske mannen, och som icke drar sig för
att sträcka ut handen och taga, röva, råna från
hemmet vad som hör till hemmets helhet och lycka
och frid. Sista budet i Dekalogen är budet mot
begärelse och emot avund, hemmets och lyckans
ständige fiende. Respekt för hemmet, vördnad för
hemmet ! Det är också vad nitälskande
människovänlighet allt mera lär sig. Att så långt det är möjligt
uppehålla, stödja och stärka hemmet, även om det
är mycket bristfullt, i stället för att upplösa det.
Det finns nödlägen, då det är en barmhärtighet och
en plikt att taga barnet från ett dåligt hem. Men
märkligt är vad ett barn kan åstadkomma i
hemmet, och vilka möjligheter även ett skröpligt och i
många hänseenden mycket bedrövligt hem kan
hava framför en fostran utan hem. Hemmen och
det allmänna böra här gå hand i hand och klokt
och riktigt avväga sina möjligheter och sina
andelar i barnens och de ungas fostran.
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
