Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des. Återflyttningen skedde på 1840-talet.
Patriarkatets fortsatta historia visar, särskilt under dess
siste innehavare, vad en betydande personlighet kan
uträtta även i trånga förhållanden.
Photios har strävat att höja prästbildningen och
att förvalta det gamla patriarkatets goda
traditioner.
Han har förstått kristenhetens samverkan både
som ett heligt av Herren givet åliggande och såsom
en nödvändighet för kyrkan. »Tidens allvar kräver
samverkan mellan kyrkorna, och vår plikt såsom
kristna blir för varje dag allt större» — så
återgiver Herman Neander patriarkens lösenord.
Behöves ett intyg på hur djupt han fattade
enhetskravet, så hänvisas till de ord Neander anför från
färden till biskopsinvigningen i Uppsala den 16
augusti: »Det är icke rätt att säga, att det är många
kyrkor, som nu samlas i Stockholm. Jag vill icke
kalla dem kyrkor utan ’sistimata’, delar av en och
samma kyrka. Det finnes blott ett vinträd, men
många grenar, det finnes blott en kyrka på jorden.»
Doktor Herman Neander, som dagligen vistades i
patriarkens närhet på Ekudden, omtalar, hurusom
hans tankar och ord ständigt kretsade kring
Frälsarens liknelse om vinträdet och grenarna. Hans
älsklingsbön ingår i den grekiska liturgien och
lyder i översättning:
För frid i hela världen,
för Guds heliga kyrkors lycka och välgång,
och att de alla måtte förenas,
må vi bedja till Herren.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
