Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligheter framträder i de lyckligaste av hans egna
få kvartetter. Men till de drag av osjälvisk och
Sträng lojalitet, som fanns hos Hedenblad, hörde att
han ej ville påtvinga sitt eget.
När han sommaren 1900 stod med sina nio och
nittio i Trocadéros stora sal i Paris, var
utnyttjandet av varje resurs sådant, att man ömsom hade
intrycket av en jättekor, ömsom av det nordiska
vemodets innerliga viskning. Studentsången skall
alltid behålla sin tjusning, mest dock för utövaren.
För utomstående, särdeles om de idka högre
musikarter, ter den sig kanske som ett slags
obegripligt, naivt f rimureri. Det är nog så. Ungdomliga,
obestämda känslors påträngande ymnighet vinner
uttryck och andrum. Livslusten insvepes i den friska
klangen och njuter omedelbart av rytmen och
rytmerna, all musiks tukt och regel, själv skapad av
livets egen drift, kanske av människohjärtats slag.
Av samkänslan i kören kan alstras ett
kamratförhållande, som kvarstår bland de goda
Uppsalaminnena.
Men det som för de andra gamla och unga var
fyllt av poesi, betydde ej sällan för ledaren ett tungt
och besvärligt dagsverke. I än högre grad gäller
detta hans befattning med den högre musiken. Såsom
ledare eller kompositör eller bådadera har
Hedenblad förhöjt akademiens högtider, särskilt tänker
jag då på år 1893. Med otrolig energi och förmåga
av organisation och sammanhållning lät han oss här
i Uppsala stifta bekantskap, kanske såsom deltagare
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
