Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Og sset dig ved min side!
Og tal med mig, som Ven med Ven,
Om hvor vi snart skal ses igen
Og glemme al vor Kvide!
Illa skulle jag motsvara den hädangångnas
önskan, om jag icke främst till hennes närmaste
— make, far och mor, tvillingsyster och syskon och
därnäst till alla vänner — än en gång uttalade
hennes tystnade läppars tack. Det vinner ett gensvar,
ett gensvar från den lycka, Herren gav åt eder i
hennes person. Godhet och skönhet och kunskap
drack hon i sig ur livets brunnar — ösande med
varm entusiasm och frisk arbetshåg, med det rena
hjärtats skyddande instinkt osvikligt tillägnande
sig endast, vad som kunde rikta hennes väsen. Men
hon brann av lust att giva ut. Outtröttligt och med
en oreflekterad osjälviskhet spred hennes öppna
väsen — glädje.
Hängiven och uppfinningsrik, vann hon för sin
välvilja osökta uttryck; och trofast minnesgod —
även mot de bortglömda — hade hon alltid tid för
andra. Ack, snarare än hon eller vi kunna drömma,
skulle hon, ryckt undan tårade ögons åsyn, själv
bliva — i en kristen gestalt — vad som i Nordens
fornvärd särskilt upptog hennes kunskapshåg, en
fylgja, en huld följeande.
— Snart nalkas Alla dödas dag och
Allhelgonadag. Många hjärtan skola då ställa hennes gestalt
i raden av de kära hädangångna, som blitt lysa för
vår inre syn och med sin åminnelse styrka vår
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
