Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
realismens vrångbilder. Men envar, som något förstår
tidernas tecken, måste med eller mot sin vilja
erkänna, att kristendomens framtid och eviga kraft
endast kunna komma från det profetiska elementet
i densamma, ytterst från Jesus Kristus. För
evangelisk åskådning betyder denna rörelse icke
allenast ett återupplivande av reformationens strävan,
utan ett medvetet fördjupande därav: från Paulus
till Kristus. Icke som om Jesus och Paulus skulle
stå i strid med varandra eller på något sätt utesluta
varandra, utan »från Paulus till Kristus», därmed
menas: tillbaka till urkällan från dess första
mäktiga utflöde. Luther själv har uttalat det. »Ja, jag
hör väl, vad St. Paulus och andra Jesu apostlar
hava lärt. Men mycket hellre vill jag höra, vad han
själv har talat och predikat» (E. A. 43: 11).[1]
På det sedliga området yttrar sig denna rörelse
i strävan att icke blott göra sig tillgodo evangeliets
moral i dess allmänhet såsom ett kärleksbud,
tilläventyrs i den av Jesus upptagna formuleringen ur
5 Moseboks 6: 5 och 3 Moseboks 19: 18: Du skall
älska Herren din Gud av allt hjärta och din nästa
såsom dig själv, utan även i hela dess konkreta
kristliga egendomlighet, i den utgestaltning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
