- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
93

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - IV Den romerska tolkningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som vanliga kristna slippa undan och som ej äro
förenliga med det borgerliga livets krav,
underlättar och befordrar de förres anseende och utseende
för en större helighet, om den också icke i alla fall
borgar för en verklig hängivenhet[1]. Det är svårare
att vara en bättre kristen, när den särskilda
levnadsformens avstånd och nimbus tagits bort. Corruptio
optimi pessima. I dualismen mellan vanliga kristna
utan anspråk och särskilda heliga löper icke
kristendomen på samma sätt faran, att den tämligen
grova materialism, den tunga och platta optimism,
till vilken den protestantiska uppfattningen av
prästens fullkomliga mänsklighet kan leda, synes fullt
förenlig med högheten i ett »korsfäst liv».[2]

Skola vi för att vara trogna den högre
rättfärdighet, som Jesus inskärper i bergspredikan, avskilja
oss från livets vanliga ordningar och uppgifter och
lämna dem åt en lägre, ackommoderad form av
kristna?

Kierkegaard kallar Nya Testamentet en handbok
för sanningsvittnen allenast.[3] Hans lärjunge


[1] Den engelskt-amerikanskt reformerta och pietistiska avarten
av det romerska systemets »evangeliska fullkomlighet», nämligen
att lämna livets vanliga plikter och ordningar for att predika,
utdela traktater, arbeta för på Guds rike såsom det heter, kan,
jämte mycken skön, verklig kristlig entusiasm bli en undanflykt
undan samvetsbudet.

[2] P. Stapfer, La grande prédication en France 405.
[3] Jfr Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift 454: »Saa lidet
som Christendommen kom ind i Verden i Menneskehedens
Barndom, men i Tidens Fylde: saa lidet passer Christendommen i sin
afgjørende Skikkelse for enhver Alder... Ingen begynder med
at være Christen, Enhver bliver det i Tidens Fylde.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:08:33 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free