Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trefaldighet: »Om ock någon står under världslig
styrelse, så är han därmed dock ännu fjärran ifrån
himmelriket, ty allt sådant hörer i och för sig ännu
till helvetet.»
Ja, vad en kristen gör i lydnad för överheten, gör
han strängt taget icke själv, utan domaren eller
fursten gör det genom honom, de »som fått
befallning därom av Gud». (E. A. 43, 128.)
En kristen människa tillhör även och egentligen
Guds rike, de återlöstas församling, där Guds nåd
regerar. »Vi äro», skriver Luther i utläggningen av
bergspredikan, »insatta i ett annat högre väsende,
som är ett gudomligt, evigt rike, därför att man icke
behöver taga något av de ting, som tillhöra världen,
utan envar är för sig i Kristus en herre över både
djävul och värld.» Där är han en himmelsk, kristlig
person, som skall leva »i sitt väsen» efter evangelii
grundsatser. Det är en stor skillnad mellan det, som
den kristne gör såsom statens medlem och tillhörig
det borgerliga livet, och vad han gör som
kristen. Däri ligger hemligheten av bergspredikans
tolkning enligt Luther. »Se, så har du en fin och klar
undervisning, huru man skall rätt leva i båda
rikena, så att man icke behöver de vidlyftiga och
farliga utredningar, som man hittills har sökt; utan,
att man delar rätt och icke blandar det ena i det
andra, på det att båda må finnas och dock vartdera
stanna inom sitt område, nämligen så, att en
kristen må utan synd förrätta allehanda världsliga
sysslor, men icke som kristen, utan som en världslig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
