Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppenbareisen i Israel den enastående plats, som den
alltid gjort anspråk på och ägt i vår tro.
Men här komma vi till den punkt, på vilken det
för oss kommer an i detta sammanhang. Man må
icke tro, att den Guds sedliga, omutliga
rättfärdighet, vilken profeterna hava sett i dess dömande
stränghet och bävat för, utesluter och upphäver det
religiösa grundbegreppet av Guds trohet. Då skulle
väl profeterna hava en stor plats i moralens
historia. Men deras tro skulle icke hava ägt den religiösa
kraften att verka till världens pånyttfödelse, och
deras moral skulle hava stannat på halva vägen. Guds
rättfärdighet är icke en abstrakt vedergällning, som
följer grundsatsen: fiat justitia pereat mundus, »må
rättfärdigheten ske, även om världen går under
därpå». Utan Guds trohet och kärlek räcka längre än
folkets. Han vill, såsom Hosea säger 11: 9, icke
verkställa sin vredes brand och vidare fördärva, ty »han
är Gud och icke en människa». Själva den sedliga
rättfärdigheten tages i den frälsande trohetens
tjänst, ja, är i grunden alltid frälsningsavsikt.
Genom domarna och hemsökelserna utföres
frälsningen. Profeterna, särskilt Hosea och Jeremia, äro
fulla av intyg om det religiösa begrepp, de göra sig
av Guds rättfärdighet, såsom innebärande godhet
och trohet.[1] Även hos dem, som på jorden
företrädesvis hava att utföra den gudomliga
rättfärdigheten inom folket, hos domarne, som den åttioandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
