Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - VII Jesu bud om äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liknande förhållanden inträda i
välgörenhetsäktenskap, då den ena parten ger sig i äktenskap av
någon ädel avsikt att hjälpa eller omvända den
andra, men utan naturlig kärlek till honom eller henne.
En osund mystik förslappar och förbryllar
känslan av de enkla plikterna och de elementära
ordningar, som ingen kan rubba utan att förstöra och
förstöras. Den rör sig med förkärlek på den fina
gränslinje, där överspända andliga känslor tangera
lättja och njutning. Det är lätt att äga överandliga
intressen, att svärma och drömma sköna ting. Men
det är svårt och mödosamt att göra det, som är helt
prosaiskt rätt. Förakta icke naturen! Den hämnas.
Trampa icke på den äkta naturen, vore det ock med
fromhetens allra finaste skodon! Gör en icke upp
egna beräkningar till att vara Guds vilja, utan
tagen hans vilja, sådan den är! Ingen välmening, inga
goda avsikter i världen kunna ersätta kärleken.
Sedligt blir äktenskapet endast genom kärleken.
Detta om karikatyren. Som motsats däremot må
den ädle missionären Francis Colliards ord om sin
hustru anföras. Hon avled på missionsmarken:
»Hon höll alltid sitt ord: Varhelst Gud kallar dig,
skall du aldrig finna mig som ett hinder på pliktens
väg.»
Vi går därifrån åter till vår behandling av
förnekelsen av äktenskapets plats i Jesu lagstiftning.
En förnyad prövning av Jesu ställning till
äktenskapet har ånyo övertygat oss, att det aldrig kan
lyckas att göra Jesus till en fiende till naturlivet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
