Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - XI Bedjen och eder skall varda givet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avbrytande av de sekundära orsakernas
sammanhang. Då vore evangelisk kristendom dödsdömd, ty
den äger inga sådana under. Den är för klarsynt
och för uppriktig för att äga dem. Och vi behövde
icke spilla flere ord på det lärospråk av Jesus, som
här föreligger: »Bedjen och det skall givas eder».
Det vore då ett minne endast från gångna tider, ett
ord att dyrka och ära, såsom så många andra, men
ej att taga på allvar i vår tid och vår kyrka.
Men stannom här! Den evangeliska
kristendomens princip är icke uttömd med den fria
granskningen. Visserligen är denna protestantismens
oförytterliga egendom. Men varför? Jo, av en religiös
anledning. Skulle vi behöva göra oss till Guds
advokater och undertrycka den friaste, strängaste
granskning för att försvara Gud? En sådan klentrogen
rädsla är oförenlig med den evangeliska trons adel
och storhet. Den fria granskningen är i
protestantismen ej en antireligiös princip, utan vad som på
det lägre stadiet betraktas såsom en fara och en
fiende, som ängsligt och med alla våldsmedel
bekämpas, blir för den högre, manligare
religionsformen och för den sannare gudskännedomen, en
tjänare och medhjälpare, som ingenting kan uträtta
mot Gud, alldenstund Han är sanningen själv.
Nej, protestantismens princip är en innerligare
religion, evangeliets personliga gudsförhållande.
Detta bör framhållas mot den hos romerska
katoliker och fritänkare gängse meningen, som gör den
fria granskningen till protestantismens i grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
