Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - XII Bergspredikans senaste tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avhandling om bergspredikans etik till Stockholms
Prästmöte 1930 har lektor Adolf Ahlberg återgivit
de nyare tolkningsförsöken och underkastat dem en
omdömesgill granskning. Han ägnar uppmärksamhet
år Harnacks och Herrmanns betraktelse, som
tog avstånd från den eskatologiska tolkningen.
Denna senare bröt sig igenom och tvingade till
avgörelse för eller emot genom Albert Schweitzers
geniala verk, som dock hävdar, att Jesus om han
uppträdde i vår tid, skulle tala alldeles likadant som
för nittonhundra år sedan, och i motsats mot varje
efter förhållandena avpassad modern etik fordra den
absoluta fulländningen och den absoluta hängivelsen.
Utmärkande för tiden efter världskriget är den
teologiska riktning, som plägar uppkallas efter
schweizaren Karl Barth, vilket icke hindrar, att
denna reaktion mot förkrigstidens optimistiska
frimodighet äger bestående värden. Den eskatologiska
tolkningen skärper för denna teologi avståndet
mellan Gud och människan. Allt koncentreras på
avgörelsen inför Gudsriket, det är inför evigheten.
Med skarp blick för evangeliets historiska
bakgrund, och bergspredikans originalitet, har Gerhard
Kittel tolkat Jesu etik med dess absoluta krav och
paradoxala fordran genom att hänvisa till hans egen
person och hans medvetande om sin sändning. Det
nya Gudsriket är i honom redan närvarande.
Bergspredikan skapar sålunda en ny religion och en ny
etik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
