Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Pröfva, innan du dömer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som framlefva sitt lif utan att däråt ägna någon
närmare eftertanke.
Jag kan icke annat än hysa ett djupt deltagande
för alla, som i detta afseende sucka under bördan af
sina tvifvel och som hålla dessa för sitt lifs största
olycka samt icke blott sträfva att frigöra sig ifrån dem
utan göra denna sak till sin allvarligaste och viktigaste
angelägenhet. Men med helt andra blickar måste jag
betrakta dem, som framlefva sitt lif utan att bekymra
sig om slutet och som, blott därför att de inom sig
själfva icke kunna finna medel till öfvertygelse, aldrig
bry sig om att söka sådana på annat håll och aldrig
företaga en grundlig undersökning, huruvida frågan
hör till den lättledda hopens vantro eller är en af dem,
som, ehuru i sig själfva dunkla och sväfvande, innerst
dock hvila på en fast och orubblig grundval. Denna
sorglöshet hos så många i en sak, som rör dem själfva,
deras eviga väl och hela deras tillvaro, väcker hos
mig mera harm än medlidande. Den förvånar, den
förskräcker mig. Den har för mig någonting
onaturligt, någonting hemskt i sig. Jag säger icke detta af
helig ifver och from nitälskan. Tvärtom påstår jag,
att denna min uppfattning icke behöfver utgå från
annat än vanligt människointresse och hänsynen till
naturlig själfbevarelsedrift. Man behöfver härutinnan
icke kunna blicka längre än hvilken hvardagsmänniska
som helst.
Eller fordras det väl att stå på en så synnerlig
hög ståndpunkt för att inse, att ingenting i denna
världen förmår gifva oss en verklig och varaktig
tillfredsställelse, utan att alla våra nöjen äro flyktiga, men
våra lidanden däremot oändliga, samt att slutligen den
hvarje ögonblick oss hotande döden ovillkorligen inom
några år, kanske inom några få dagar, måste föra oss
antingen till förintelse eller olycksalighet.
Ingenting är så visst och på samma gång så
gripande allvarligt som detta. Ställ en människa huru
högt som helst — döden är dock slutet på all
härlighet. Tänker man verkligen härpå, så kan man icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
