Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Motsägelserna i vår natur samt arfsyndens verklighet bestyrka kristendomens sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTIKEL IV.
Motsägelserna i vår natur samt arfsyndens
verklighet bestyrka kristendomens sanning.
I.
Både storheten och litenheten, både det höga
och det låga hos människan är någonting så påtagligt,
någonting så i ögonen fallande, att den sanna
religionen ovillkorligen bör visa, att det hos oss finnes en
djupt liggande grund till bäggedera, hvadan hon ock
bör lämna oss nöjaktig förklaring öfver denna
besynnerliga motsägelse.
Om allt hvilar på en enda, yttersta grund, och
om allt syftar till ett enda, yttersta mål, så bör den
sanna religionen lära oss att dit allena rikta vår
dyrkan, dit vända vår högsta kärlek. Men eftersom vi
nu äro allt för vanmäktiga att dyrka något, som vi
icke känna, och älska något annat än oss själfva, så
bör religionen, hvilket ju har att lära oss våra plikter,
också lära oss att inse denna vår vanmakt samt
anvisa oss medlen mot den samma.
Religionen måste, för att kunna göra människan
lycklig, lära henne inse, att det finnes en Gud, att det är
hennes plikt att älska denne Gud, och att hennes högsta
lycka består i att vara förenad med honom, hennes djupaste
olycka däremot i att vara skild ifrån honom. Den måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
