Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Strödda tankar rörande religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
LXXKIII.
Slumpen ingifver oss tankar, slumpen tager dem
ifrån oss. Hvari ligger då konsten?
LXXXIV.
Hvar och en som vill kan nu bli präst — liksom
på Jerobeams tid.
LXXXV.
Man rådfrågar endast sitt öra, därför att man
saknar — hjärta.
LXXXVI.
Barn, som blifva rädda för sitt eget ansikte, som
de nedsotat, bevisa just därigenom, att de äro barn.
Hur är det möjligt, att den, hvilken är så lättnarrad
som barn, skall blifva förståndigare, när han blir äldre?
Man öfvergår endast från den ena dårskapen till den
andra.
LXXXVII.
Det är lika ofattligt, att Gud finnes till, som det,
att han icke skulle finnas till; att vi hafva en själ, som
att vi icke skulle hafva en själ; att världen är
skapad, som att den icke skulle vara skapad; att
arfsynden finnes, som att den icke skulle finnas.
LXXXVIII.
Gudsförnekelse bevisar mod, men mod blott till
en viss grad.
LXXXIX.
De otroende äro de lättrognaste. De äro färdiga
att tro på hvad som helst för att icke nödgas tro på
— den heliga skrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
