Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Människans elände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTIKEL XKXI.
Människans elände.
Ingenting är mer ägnadt att föra till en grundlig
kunskap om människornas elände, än en betraktelse
öfver den verkliga orsaken till den beständiga oro,
hvari de tillbringa sitt lif.
Själen är inhyst i kroppen för att där vistas en
kort tid. Människan vet, att vistelsen på jorden blott
är en öfvergång, en förberedelse till en evig resa,
och att hon endast har sin korta lifstid till denna
förberedelse. Naturbehofven uppsluka en dryg del af
denna tid. Hon har alltså blott en ringa del däraf
kvar, som hon kan förfoga öfver. Men denna ringa
återstod besvärar henne och oroar henne så, att hon
endast tänker på att befria sig från den. Det är
henne en odräglig plåga att nödgas lefva med sig själf
och tänka på sig själf. Hela hennes sträfvan har
därför till mål att hon skall glömma sig själf och låta
denna korta och dyrbara tid försvinna utan eftertanke,
hvarför hon ock endast sysslar med sådant, som
hindrar henne att tänka därpå.
Detta är grunden till människornas allå bullrande
sysselsättningar och till allt, som kallas förströelse
eller tidsfördrif, hvarvid man i själfva verket endast
har till mål att låta tiden gå, utan att man märker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
