Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Vår rättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Det finns hos henne i detta afseende ingenting,
som icke kan hänföras till naturen, och följaktligen
ingenting, som icke kan förändras och förstöras. Sedan
hennes sanna och ursprungliga natur gått förlorad,
kan hvad som helst insättas i dess ställe. Sålunda
kan hon också efter förlusten af det för henne sant
goda antaga hvad som helst därtill.
Hvad äro våra naturegenheter annat än
någonting utifrån till oss inkommet? Och hvad äro anlagen
hos ett barn annat än ett arf från föräldrarna, t. ex.
musiköra, jaktlust o. dyl.
Andra vanor hos föregående generationer gifva
upphof till andra anlag hos de efterföljande. Detta
kan man se af erfarenheten. Och äfven om det
finnes anlag, dem ingen ny vana förmår förändra, så
kunna å andra sidan också genom en vana uppkomma
så naturvidriga böjelser, att hvarken naturen själf
eller en ny vana förmår utplåna dem.
Föräldrar frukta, att deras barns naturliga
kärlek till dem skall försvinna. Men hvad är det då för
en sorts natur, som kan försvinna? Vanan öfvergår
ju till en andra natur, som uttränger den första.
Hvarför är då icke äfven vanan gifven af naturen? Jag
börjar misstänka, att denna natur själf från början
icke är annat än en vana, liksom vanan blir en andra
natur.
XI.
Rätt blir det, som är gällande lag. Gifvetvis
betraklas därför alla våra gällande lagar såsom uttryck
för det rätta, utan att man närmare undersöker dem,
och detta blott af det skälet, att de nu en gång
blifvit gällande.
XII.
Modet bestämmer icke allenast hvad so»m år
vackert, utan också hvad som är rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
