Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Om fördelarna av uppfostran i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärarens flit och skicklighet må vara aldrig så stora, så
är det omöjligt för honom att ha femtio eller hundra
lärjungar under sin uppsikt längre, än de äro
tillsammans i skolan. Icke heller kan man vänta, att han
skall med framgång undervisa dem i något annat än
det bokliga. Ty utbildandet av deras själsliv och
deras seder kräver ständig uppmärksamhet och särskild
sysselsättning med varje enskild gosse, något som är
omöjligt i en talrik skara och vore fullkomligt fåfängt,
— om han än kunde hinna studera och rätta varenda
ens särskilda lyten och dåliga böjelser, — när pojken
skulle bli lämnad åt sig själv eller åt den
förhärskande besmittelsen från sina kamrater största delen av
dygnet.
Men som fäder göra den iakttagelsen, att käcka och
tilltagsna män ofta lättast vinna lyckans gunst, äro
de glada över att se sina söner framfusiga och
påflugna i god tid och taga det som ett lyckligt förebud
till att de skola bli män med framgång i livet. De
betrakta de spratt, sönerna spela sina skolkamrater eller
lära sig av dem, som skicklighet i livets konst och i
att ta sig fram i världen. Men jag måste ta mig
friheten att säga, att den, som grundar sin sons lycka
på dygd och god uppfostran, väljer den enda säkra
och tillförlitliga vägen. Och det är ej de upptåg och
bedrägerier, som äro i svang bland skolpojkar, icke
deras hårdhänta sätt mot varandra, ej heller deras väl
uppgjorde planer på att stjäla frukt tillsammans, som
skapa dugande män, utan rättvisans, ädelmodets och
nykterhetens grundsatser i förening med
uppmärksamhet och flit, egenskaper som skolgossar enligt mitt
förmenande icke mycket lära av varandra. Och om
en ung herreman, som uppfostras i hemmet, icke får
lära sig mera härav, än han kunde lära i skolan, så har
hans fader träffat ett mycket dåligt val av informator.
Tag en gosse ur högsta klassen i latinskolan och en
jämnårig, som fått en riktig uppfostran i
föräldrahemmet, och för in dem i gott sällskap på en gång, och se
sedan efter, vilkendera som har det manligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
