Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Belöningar och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket tvingande nödfall ock som yttersta medel. Men då
torde det kanske vara lämpligt att göra det så, att
barnet icke snart glömmer det.
84. Men, som sagt, kroppsaga är det sämsta och
därför också det sista medlet, som bör anlitas vid
tuktan av barn, och det endast i ytterliga fall, sedan alla
mildare medel kava försökts och visat sig fruktlösa.
Om detta väl iakttages, blir det mycket sällan behov
av kroppsaga. Ty man kan icke tänka sig, att ett
barn ofta, om ens någonsin, skall göra invändningar
mot sin faders just nyss givna befallning i något
särskilt fall. Om då fadern icke heller sätter in sin
fulla auktoritet, med bindande föreskrifter, i fråga om
vare sig barnsliga eller likgiltiga handlingar, i vilka
hans son bör hava sin frihet, eller i fråga om hans
studier eller utbildning, vari intet tvång bör övas, så
återstår blott förhindrandet av vissa dåliga handlingar,
vari ett barn kan visa trilska ock följaktligen förtjäna
kroppsaga. Sålunda blir det då blott mycket få
anledningar till detta tuktomedels användning för den,
som väl övertänker och på rätt sätt ordnar sin sons
uppfostran. Ty vilka svåra fel utom osanning och
några elaka streck kan väl ett barn under de sju första
levnadsåren göra sig skyldigt till ock begå upprepade
gånger mot faderns uttryckliga befallning, så att det
kan ådraga sig dom för trilska och bör få aga med
riset? Om varje ond böjelse hos gossen vid sitt första
framträdande och i sina första yttringar behandlas
som sig bör, d. v. s. först mötes med förundran, och
sedan, om det än en gång återkommer, får ogillande
genom faderns, lärarens och hela omgivningens
stränga miner samt en behandling avpassad efter det förut
nämnda tillståndet av misshag,[1] och om detta
fortsättes, tills han lärts att inse och blygas för sitt fel, så
föreställer jag mig, att det ej skall behövas någon
annan bestraffning eller någonsin skall bli anledning att
tillgripa kroppsaga. Att sådan tuktan alls blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
