Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Belöningar och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändig, är vanligen blott en följd av föregående
överseende eller försumlighet. Om onda böjelser iakttoges
fian början och de första oregelbundenheter de
framkalla bleve rättade med dessa mildare medel, skulle vi
sällan få att göra med mer än en oart åt gången,
vilken då lätteligen kunde rättas utan något bråk eller
väsen och ej kräva så hårt tuktomedel som kroppsaga.
Sålunda skulle de alla kunna ryckas upp den ena efter
den andra, allteftersom de framträdde, utan några
tecken till eller något minne av att de någonsin varit där.
Men om vi — genom att vara släpphänta mot våra
små och låta dem få sin vilja fram — låta felen växa
upp, tills de äro frodiga och talrika och deras fulhet
inger oss blygsel och oro, så äro vi tvungna att gripa
till plogen och harven. Spade och hacka måste tränga
djupt ned för att komma åt rötterna. Och all kraft,
förmåga och flit vi kunna använda, äro knappast
tillräckliga för att kunna rensa den fördärvade
plantskolan, som blivit övervuxen av ogräs, och att åter giva
oss hopp om frukter, som kunna löna vår möda i sin
tid.
85. Om detta förfarande iakttages, bespar det både
fader och barn besväret med upprepade tillsägelser
och mångfaldiga regler om görande och låtande. Ty
jag anser, att av de handlingar, som lätt leda till onda
vanor, — och endast vid dessa borde en fader sätta
in sin auktoritet och sin befallande myndighet, — böra
inga förbjudas barnen, förrän de befinnas ha gjort sig
skyldiga till dem. Ty sådana förbud i otid — om de
icke ha än sämre verkan — bidraga åtminstone till att
lära och tillåta dessa oarter, därigenom att de
förutsätta, att barnen kunna vara skyldiga till dem,
barnen, som möjligen skulle vara tryggare i okunnighet
om dylika fel. Och det bästa medlet att göra slut på
dem är, som sagt, att visa förundran och häpenhet
över varje sådan handling, som går i dålig riktning,
så fort man lägger märke till den hos ett barn. När
till exempel gossen först ertappas med en osanning
eller ett elakt streck, borde det första botemedlet vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
