Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regler, vilka äro till föga gagn för gestaltandet av vårt
leverne och åtminstone äro till ingen nytta för barnen,
som glömma dem, så fort de givits. I vetenskaper, där
deras förstånd skall övas, vill jag ej neka till att denna
metod stundom kan i förändrad form tillämpas och
svårigheter uppställas för dem enkom för att väcka
energien och vänja själen att använda sin egen kraft
och skärpa pä riktigt tänkande. Dock tror jag icke, att
detta bör ske med barn, medan de äro mycket små eller
när man för in dem på något nytt kunskapsområde.
Då är allting svårt redan i sig självt, och lärarens
största nytta och skicklighet består i att göra allt så lätt
han kan. Men särskilt vid tillägnandet av språk är det
minst anledning att bry barnen med krångliga frågor.
Ty språk bör man lära sig genom mekanisk övning,
vana och minnesarbete, och man talar dem därför mest
fullkomligt, när man fullständigt glömt alla
grammatiska regler. Jag medger, att ett språks grammatik
stundom bör studeras mycket sorgfälligt, men den bör
blott studeras av en fullvuxen, när han strävar att
komma till ett vetenskapligt[1] förstående av ett språk,
vilket sällan är en uppgift för annat än lärde av facket.
Därom torde man vara ense med mig, att om en
herreman skall studera något språk, så bör det vara hans
eget lands, på det han med yttersta noggrannhet må
förstå det språk han ständigt och jämt har bruk för.
Det finnes ännu ett ytterligare skäl till att lärare
och undervisare ej böra framkalla några svårigheter
för sina lärjungar utan tvärtom jämna vägen för dem
och beredvilligt hjälpa dem vidare, när de se dem
stanna för svårigheter. Barnets sinne är trångt
begränsat och svagt samt vanligen endast mottagligt för
en tanke i sänder. Vadhelst som finnes i ett barns
huvud, fyller det för tillfället, särskilt om det
förstärkes av någon lidelsefull känsla. Därför bör den
undervisandes skicklighet och konst bestå uti att rensa
bort alla andra tankar ur barnens huvud, medan de lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
